olasjunnesson

Svaret på den stora frågan om livet universum och allting!

31-20. Vi vann!

Kategori: Allmänt

Faen att huvet måste va med. Här har jag gått hela veckan och gruvat mig för fredagspasset.  Trött å sliten. Det bidde mycket jobb! Kör jag till gymmet. Är väl inte så sugen men det ska ju göras. Försöker spela upp hela passet i huvudet. Hur snabbt, eller rättare sagt långsamt det går. Hur det känns. När jag måste ta pauser, etc........
Värmer upp med 5 minuters crosstrainer. Hur de 5 minuterna kan kännas så olika. Ena gången har det gått 5 innan jag ens börjat flåsa. Andra gånger tittar jag po klockan, är helt slut å då har det gått 27 sekunder.
Börjar plocka fram grejerna och lägger i ordning.
Å så börjar jag lugnt å fint, är inställd po att köra om som en bulldozer. Å så går det bättre än vad jag tänkt. ja förutom att det kändes konstigt i ryggen.  Skulle ju kopplat po magstödet!

Idag blev det ett pass po löpbandet.  Ska ju springa 13km po Stävietrial.  Så jag hade tänkt börja ladda upp med att springa halva distansen men öka po hastigheten lite. Jo tjena efter 2 km ville inte huvudet mer så då fick det bli plan B. Jag vet hur jag fungerar. Jag tar intervaller,  går å springer men 6.5 ska sträckan bli.
Vad är detta? Pulsen är ju hög som en hippie! Min maxpuls borde va 178 å när jag är i mål ligger jag po 185? Är jag död nu?

Det är mörkt ute så när bilen framför en svänger ut mot mitten gör man två saker. Man släpper lite po gasen å svänger ut mot mitten själv.
De där mörka skepnaderna hade behövt reflexer!

Min kropp förändras po ett sätt den inte gjort sen 80 talet. Så jag har fått ovanan att ligga å spänna musklerna. Först var det biceps. Sen låren å nu känner jag po min fasta gump samtidigt som jag spänner den. Frågade Maria om det var normalt men har fortfarande inte fått svar. Antar att hon fortfarande ligger dubbelvikt å asgarvar!


Kommentarer


Kommentera inlägget här: