olasjunnesson

När vi står i stående hund och ska trampa känner jag hur mycket det stramar i höger vad. Det är nästan som om benet är 5 cm kortare än det vänstra.

Det är en del andra övningar som får mig att fundera po om det är så att mina lemmar är kortare än genomsnittet.  Kanske inte första gången den tanken infaller. När jag skulle osäkra en ak 4 nådde tummen inte riktigt fram så jag fick vrida hela handen istället. 

Kanske inte det man ska fundera po under ett yogapass?

Nåja känslan av det hela är att Min högersida är så svag. Innan var det vänster!

Lite kaffe efter passet som vanligt. Joanna bjöd 😁. Mycket folk att snacka med så jag kom som vanligt inte  iväg i tid. Susanne var nyfiken po häxbaren så vi gick ner så att hon fick prova po!

Hon satte mig po häxbaren å ökade rejält. Så rejält att vi kom upp till 133 kilo. Mitt PB po marklyft låg sen tidigare po 95.

Enda smolken i bägaren var att jag inte fick muskelkontakt så hon satte mig po att växelvis köra höftlyft.

Vilket nu har resulterat i en ömmande känsla i min bakdel!

Men jag tror vi börjar känna varandra nu. Tack vare vår höga diskussion, och att jag kunde va lite obstinat å ta en tyngre vikt än vad hon sa!

(Hmmm 🤔 Vem får lida för det?)

Så känns det bättre. Är fortfarande försiktig i överkant med knä å armar men jag kan köra lite tyngre nu!

Avslutade passet med en mätning å provning av träningströjan som är alldeles för liten!

Fast då släppte hon bomben att jag skulle köra ett fystest po roddmaskinen! 

Vi hade så roligt att vi glömde boka in en ny tid!

Nä jag vill inte men nu är vi här!

När vi hämtat ut startkorten lättare det. Det slutar regna å snöa.

Men det är blött å kallt!

Jag brottas lite med ett dilemma. Ska jag visa Joanna hur man knyter skorna rätt eller låta det bero?

Får ta det nån annan gång!

Starten går. 

Varför i hela fridens dar lägger den en djävlusiskt uppförsbacke precis i början?

Hade det inte vatt för att jag lyckades passera en gubbe i övre 40 årsåldern som flåsade mer än jag hade jag nog gett upp där!

Första två kilometrarna är som vanligt värst! Det enda som får mig att fortsätta springa, långsamt, är viljan.  Funderar mer än en gång po varför?

Det blir lättare om än långsammare. Kanske har något samband. 

Strax innan 3 kilometersmörket kommer nästa jävliga uppförsbacke. Ser hur många går men nä. Ska jag springa ska jag!

Kan knappt röra po högra handens fingrar så kalla dem är!

Det är bara att fortsätta. Var femte minut hör jag från telefonen hur det går saktare å saktare. 

Wow en nedförsbacke.  Som är så brant att det går långsammare än uppför!

Å så äntligen bara en kilometer kvar. Ska jag klara det po 50 minuter? Försöker öka. Benen svarar dåligt.

Hur lång är den här sista kilometern egentligen?

Å så runt kröken. Där ligger målet!

Underställströjor ska transportera bort fukten från huden. När jag står i toakön  ser jag hur armarna har nått frostigt po sig. Det funkar bevisligen

Ja just det jag tränade faktiskt lite också 😉

Så när jag väl håller i kursen så är det de första minuterna som är rätt avgörande för hur det kommer att gå. 

Men kommer jag bara igång så då jävlar kan inget stoppa mig!

Tycker att alla borde lära sig detta!

Var po bodybalance i morse. Kändes jobbigt. Som vanligt fast ändå inte. I vanliga fall så är det min oviga lekamen. Men idag kände jag mig svag. Var väl inte så där jättevig för det men ändå. Inte blev det bättre av att jag stod ända framme hos Maria med Felicia precis bakom mig!

Det finns en övning där man sitter po huk, sätter ner händerna , lutar sig fram tills man står på händer. 

Å jag vågar inte luta mig fram. Känner mig så osäker po om armarna ska orka. Vet att jag skulle kunna närma mig mer men det är precis som om det är en psykisk gräns jag inte kan ta mig över.

Men det är 3 månader tills nästa releasen så..... kanske jag lyckas innan dess!

Hon hade visserligen bestämt vilken fjuttevikt jag skulle köra i marklyft, 60 kg. Men obstinat som jag är körde jag istället 15 repetitioner. Å det kändes så bra!

även om tekniken inte satt helt hundra.

Jag körde faktiskt så hårt att jag kände mig lite slut under de två sista övningarna po programmet. Men både knän å armar känns bra.

Enda problemet nu är att min underbara, fantastiska, vackra, starka och envisa PT vill att jag fortsätter köra med många repetitioner po låga vikter. 

Medan jag vill fortsätta att köra våra pass och lyfta tungt!

Nån som vill slå vad om hur jag kommer att göra? 

Nästa lopp börjar närma sig. Jag  ska springa yddingerundan i helgen tillsammans med Joanna. Fast Joanna tar den långa rundan å jag bara 6 km. Ser verkligen framemot det förutom att jag inte har några långa träningskläder så vi hoppas po uppehåll ialla fall!

Nästa vecka är det  träning med Maria. Jag längtar!  

Jag som är lite av en historienörd har snöat in po dueller. Ett fenomen som fanns i hundratals år och gick ut po att man gjorde upp med den som hade förtalat en.

 I de flesta duellerna höll man po tills den ene inte kunde fortsätta. Vilket oftast innebar att båda dog. 

Tänk om vi skulle återinföra detta? 

🤔

Jag tror att jag har kommit po lösningen för vår överbefolkade värld!

Om alla lättkränkta fånar tog å utmanade den som kränker. 

Vi hade ju halverat jordens befolkning po  ett halvår.  

Och som grädde po broccolin hade vi fått ett snällare samhälle! 

Men jag började med lite bänkpress.  Var ju tvungen att prova nya bänken. Föredömligt monteras av undertecknad. Åtminstone hjulen!

Den var riktigt skön. Lite lägre än  de andra så jag fick en bra ställning. Kunde nästan gå upp i brygga.

Försöker när jag tränar att gå från stora muskler till små. Men jag kunde inte köra vajerlats för den var upptagen. 

Kanske tur det för Maria stod och körde olika variationer av knäböj precis framför och lika inspirerande att se denna starka envisa kvinna träna. Lika jobbigt är det när hon kommenterar ens egen träning. För som vi alla vet. Maria har alltid rätt!

Å så tyckte hon inte om när jag fotade henne!

Jag körde lite andra övningar och kom till slut till bicepscurlen.  Tog en 20 kg stång och började. 

Två repetitioner! 

För det kändes direkt i muskeln så det var bara att ge upp!

Idag gick jag po spinning. 75 låååååånga minuter!

Ville känna efter hur det känns i knät. Å det funkade bra i en timme i alla fall. Sen gick jag bli lite försiktigare med att lägga po motstånd! 

Nästa vecka ska jag försöka börja köra mina styrkepass igen!

Efter att ha rådgjort med sjukgymnasten så hade jag direktiven att inte lyfta tungt. Ta istället många repetioner. Undvik smärta!

Så därför gick jag igenom lite övningar och gjorde upp ett program för överkroppen.  Men jag mår nog inte bra. Frivilligt lägger jag upp ett pass med 11 övningar? Elva?! 

Nu när jag tänker po det så är 11 faktiskt ett tal som jag å Maria kivats om sen jag började!

Så det var bänkpress, lats, axlar, rygg, triceps, mage å stretch!

Fast sista övningen gjorde jag bara för att ha nått att göra medan seniorerna åt färdig sin frukost! 

Efteråt har jag å Maria diskuterat om vi skulle ta en timme och anpassa  träningen men då tackade jag mitt dumma nöt nej! 

Vad är det som händer! 

Jag som hade kunnat döda för att träna en timme med Maria avböjer? Är världens undergång nära eller?

Mitt jävla ålarens! Jag är för dum för att va pantad!

Å nu ett par timmar senare. Då känns det Faen inget!

Då är armen bättre. Den är öm och jag känner mig svag men ont gör det inte.

I fredags provade jag att köra lite bänkpress. Gick bara upp till 40 kg. Som kändes förvånansvärt tungt. Men det kändes inget i muskeln!

Så nu får det va slut po tramset. Nästa vecka börjar jag köra tyngder. Oavsett vad Maria säger! 

Hon har i och försig redan sagt att jag kan köra med lättare tyngder och fler repetioner.  Vad tror ni om mig egentligen?😁

Knät kändes bra när jag gick uppför trappan. Den lååånga ni vet! Det kändes faktiskt bra även efter passet så hoppas, hoppas att jag är fit for fajt nästa vecka. 

Ska prova att köra lite armar och överkropp i helgen och se hur det går och sen börjar vi om igen med mina styrkepass.  Bara inte Maria vill att jag börjar om helt från början utan att vi bara backar ett par veckor! 

Säg det till mina knä som inte har slutat skaka än!

Körde alltså rehab idag. Igen! Med Marias senaste påhitt som tillägg och nu har jag ont i knäna. Ja alltså inte det onda som jag rehabat utan en mer angenäm ont som man kan få om man anstränger en muskel mer än vad den är van.

Lyckades tajma besöket lite bättre idag så att jag kunde dricka kaffe utan att hamna mitt i seniorernas frukost. Ljudnivån då är lite väl hög. Enda problemet var att de ockuperade omklädningsrummet så det var lönlöst att försöka  ta hörlurarna. Vilket straffade sig senare när jag pratade med Paula samtidigt som Maria höll låda. 

Hon är rätt högljudd för att va så liten 😉

Nåja jag har ju mer än 20 års erfarenhet av att inte höra så jag nickade lite och hummade uppmuntrande. Hoppas Paula inte märkte att jag inte fattade ett dugg av vad hon snackade om 😁

Så dagen började po jobb. Och eftersom kollegorna som löste av mig inte visste nått blev det heller inget ståhej!

Sen blev det lite kvalitetstid med Maria. Tyvärr hade hon sett po Fejjan att jag fyllde år så.....

Men kramar tar jag alltid emot 😁

Har ju rehabat den senaste tiden så det blev lite testande po vad jag klarar. Tyvärr var knäna fortfarande inte riktigt hundra så hon fick tänka om. Det blev ett fystest istället. Jävla knä!

Om jag nån gång ska skriva en självbiografi ska den ha titeln "En medelmåttans bekännelser!" Å med tanke po det;  var resultat po fystestet helt i linje med titeln.

Sen var det till att hämta upp Far och åka till Skarhults slott. Jag är ju lite av historienörd och tycker det är intressant att försöka se olika samband. Hur det hela hänger ihop historiskt och utställningarna po Skarhult är helt i linje med detta. Årets utställning heter den goda manligheten och om ni vill se den har ni nästa vecka po er också!

Väl hemma har jag passat po att nominera en viss PT till guldhjärtat. Har tänkt po det länge och skrivit ett par olika förslag men eftersom det var nästsista dan fick jag väl göra slag i saken. 

Och jag gjorde det inte bara för att Maria gav mig en direkt order att göra det 😉

Jo just det. Har anmält mig till ett nytt lopp, sista helgen i oktober!

Då var det bara den där lilla saken att de släppte in 18 mål i andra halvlek medan  de bara gjorde 8. 

Säsongen kunde börjat bättre!

Dagens träning var nya releasen av bodybalance.  Har ju legat lågt med träning en vecka nu nästan 😁

Var ett roligt pass. Med svåra positioner men de flesta var ändå något så när görliga.  Kände mig vig som..... Ja vigare än vad jag känt mig de senaste 20 åren. Men ändå  fanns där några övningar där jag bara skakade po huvet. Jag trodde hon skämtade när hon sa att de fanns med å om hon tror att jag kommer att lyckas med dem i år?  Så kanske jag gör det för hon brukar ha rätt 😉. Jag däremot är väldigt tveksam 😁

Kände mig lite öm i knäna efteråt. Eller under passet. Hade känning i armen men jag tror ändå att jag kan börja köra lite tyngd nästa vecka. Få se po lördag hur det känns!

Ja jag vet att jag sagt att lyfta tyngder är tråkigt. Men det är ju ännu tradigare att inte få göra det!

Men Maria har sagt att jag inte får å hon brukar ju ha rätt så ju tidigare jag ger med mig, desto snabbare kan vi komma igen.

Men att bara gå po bandet långt å länge är ju så tradigt.  Å vem fasiken tycker det är kul att stretcha? Till och med sjukgymnasten sa att det var skittradigt. 

Det mesta här är för att fylla ut texten!

Körde lite rehab idag. Efter att ha gått 60 minuter po bandet. Knäet känns för jäkligt. Jag skulle kanske inte ha sprungit igår? Till och med armen är sämre än sist. Försökte köra hammetcurl med 5 kg hantlar å det kändes nästan direkt i armen. Det var nån av rehabövningarna som inte gick att göra för att det gjorde ont i armen!

Nä det känns som att de enda som blir hjälp av rehaben är sätesmuskeln. Å det är ju bra men just nu är det ju knät å armen som är problemet.

Som sagt sprang jag ett triallopp igår. Hade tänkt att inte springa nått mer lopp innan våren men Joanna snackade om en runda å nu blev jag sugen igen. Får väl se vad som händer!