olasjunnesson

Sexton till arton kilometer som skulle ge mig en känsla av att det kommer att bli ett helvete men det kommer att gå

Titt som tätt börjar jag fundera po när jag ska börja gå men de tankarna försöker jag tvinga bort å det går rätt bra.

Passerar ett par storkar som går po fältet. Musiken tystnar.  Jag är tydligen utanför nätets räckvidd. Det är bara reklamen som går igenom!

Jag närmar mig Ghijasa de jos.  Ser ett kyrktorn där borta i fjärran som kommer närmare å närmare.  Fast inte så fort. Hastigheten ligger po 8 minuter per kilometer.  Ska försöka att inte tänka po hastigheten utan bara po löpningen. 

Framme vid kyrkan vänder å börjar gå!

Hela låååånga vägen tillbaka blir ett helvete.

Blir mer å mer nedstämd av mina funderingar.  Det är allt från att jag helst vill sätta mig ner till om jag ska byta gym.

En bil stannar till, föraren gestikulerar om jag vill åka med. Jag skakar nekande po huvudet. Tänk om det hade varit en kilometer längre fram, då hade jag nog vatt mer villig att acceptera.

Långa uppförsbacken å sen nerför å jag är äntligen framme. 

Fick inte riktigt rätt besked. Det jag vet är att halvmaran kommer att bli ett större helvete än jag vill veta å att jag i dagsläget inte kommer att klara tidsgränsen po 3 timmar. Kan bara hoppas po att jag lycka uppbåda nån form av mental styrka så jag kämpar mig igenom.

Annars får jag väl tackla nån funktionär så jag kan springa igenom målportalen! 

Nyårsaftons nått var sista gången jag jobbade po gamla stället. Var så skönt att lämna 0800 och aldrig komma tillbaka. De sista veckorna hade vatt frenetiska och det bara eskalerade. 

Jag hade tur med schemat, eller otur så jag fick en längre ledighet över trettonhelgen.  Passade po att sticka till Gdansk. Underbar stad. Fantastiskt andravärldskrigsmuseum. Och att jag kunde ta en utflykt till Malbork.  Tyska ordens huvudstad.  Eller borg är ju bara ett måste!

Annars är årets tema Maria. 

Surprise! 

Inte bara för att hon har piskat po mig i gymmet.  Utan för att hon har funnits där. Som den dan jag fick en riktigt jävla abstinensbesvär.  Bara att chatta med henne gjorde att det lättade. Å då hade hon inte ens svarat än!

Tog en tripp till Rumänien över valborg. Nu bidde ni överraskade heller.  Kom nästan till Donaus delta. Men har fortfarande en liten bit kvar för att kunna säga att jag besökt det. 

Nåja några nya vänner blev det och återträff med gamla som de elaka systrarna i Bucharest. De hade jag missat de två senaste gångerna. 

Jag provade att maxa antalet gymbesök.  Hann bara med 9 po en vecka.  Men kom fram till att det var lite för mycket. 

Sommaren var varm. Jag tog med mig hängmattan till bitchen.

Tog även med den till Nocrich där jag tillbringade en stor del av semestern.  Som vanligt både gamla å nya bekantskaper och äventyr.  Dagsvandringen i Fagaras var en given höjdpunkt.

Nu var jag ju rolig.  Det bidde i dubbel bemärkelse här.  Tog flera timmar att vandra men då steg vi också över 1000 meter.

Kom tillbaka efter semestern och Maria hade kommit po ett riktig roligt upplägg.  Sju veckor 3 olika pass per vecka där jag skulle öka markant i basövningarna.  Synd bara att det tog slut pga av värk. Sviterna från den lilla hajken, så jag har gått en stor del av hösten å fistränat!

Har dessutom deltagit i en del lopp och lyckats springa i alla!

Har inte bara utmanat mig fysiskt. Midsommar t.ex åkte jag till en fest där jag kände en. Var lite jobbigt när hon inte dök upp förrän senare under kvällen.  Men jag hade nog rätt kul ändå.

Ska fortsätta po det temat ikväll. Men denna gången tar jag det säkra före det osäkra och hämtar upp polaren först! 

Men nu lämnar jag de påstridiga taxiförarnas land och åker him!

Ibland kan man hitta humor i det mest oväntade saker, tyvärr är det ofta humor som ingen annan skulle förstå. Som po flyget när jag duckar under flygvärdinnans armar medan de har säkerhetsgenomgång. Alltså koreografin. Hon står där och kommer po sig med att stå bredbent varpå hon genast sätter foten framför den andra. Hur hon po ett obegripligt ord från manuset gör just den rätta rörelsen.Alltså jag började nästan gapflabba eftersom jag kom att tänka po Maria första gången jag var po bodybalance. Efteråt kom hon och gnällde po missarna hon hade gjort i koreografin!

Det är kanske ett sånt ögonblick när man skulle vatt med för att förstå det roliga men, men!

Jag har en ny tradition.  Det först och sista jag gör när jag reser är att köra ett pass po gymmet. Men vilken besvikelse. Hanna nämnde inget om att hon hade saknat mig. 

Jag hade tänkt köra lite överkropp/armar. Har varit för dålig po att köra träningsschema jag fick med mig. Å andra sidan har benen verkligen fått sitt. Inte minst genom klättringen uppför Fagaras. Fast Maria gav ju bara tre highfives för den. 

Ja Maria, du kommer att få höra detta läääääääääänge!

Jag hade tänkt att jag verkligen skulle satsa köra 55 kg i bröstpress 26 i hantelpress. Ja ni fattar. Jag skulle knappt kunna vrida po rattenn när jag körde därifrån. 

Så vad hände? Kände direkt att det inte var säkert att bänkpressa 55 så jag sänkte till 52,5.

Hantelpressen, tog 24 istället klarade bara 3 innan vänstran viker sig så så jag nästan får hanteln i bröstet. Jag går ner po 22 kg hantlarna men samma sak igen! 

Nu börjar Ola bli irriterad. Vad är detta? Ja jag kommer direkt från flyget men så svag är jag inte!

Så jag kör en omgång enarmsroddivajermaskin. Innan jag tar hantlarna för att pumpa biceps. Men vänstra gör ont så efter två set ger jag upp och kör him! 

So today walking around the premises of old Brasov,  enjoying myself.  (That will not take much). I found myself of the bottom of a 60 meter high stair. Thinking if i really needed to go to that tower.  And the answer was......

Let's say that that was my workout for today 

I stayed at Nocrich.  Baking pizza. Fireing in the oven for 3 hours and baking a pizza in 5 minutes.

Nadia wanted me to come with her on another hike. This time it was a cooperation with a sports store so we had 20 people up at Platinis. I think. Walked them uphill 1 and a half hour and then had a lunchbreak with workshops.  And that's what Nadia wanted from me. Teaching how to make bracelets! 

Well the hike was nice. It was only a small hill to climb at 1600 meters of altitude.

Ruxi came to Nocrich and it was nice to se her again. One from the old gang! 

They made me the coordinator for disconight.  Don't they now me by now? Give me a piece of power and I will abuse it! So the theme for the disco became Swedish 😁

It was nice to spend some time at Nocrich. It made me remember why I'm a scout and how fun it could be.  Nocrich will always have a special place in my heart. And also the people. Old friends as new ones!

I haven't done my workout more than 3 times. But I hoped it's ok with Maria. And if it's not then I'll take her with me next time and make her climb Fagaras. Maybe I'll then receive more than 3 highfives! 

Yesterday we went to Fagaras mountains for a small hike. 5 hours walking 8 km and climbing1152 meters

I was a little concerned if I should make it. There was an alternative to take the telecabina up. But I decided to give it a try. 

We took the long trail and not the steep shortcut.  And for the first hour I felt good, so energetic. My legs felt fine and even if I was breathing heavy going up it was under control.  So we continued. I was a little behind the others but that was mostly because I stopped to take photos.  

We passed a shepherd who said that it was only 35 minutes left. But knowing Romanians I translated that to a least 2 hours 😁

Somehow when you're hiking in a group it's more easier when you're first than if you're behind the others so when we stopped to watch some mufflons (I think) I took the chance to proceed to the front. Now I was really feeling my legs. 

Anyone who have been hiking in mountains know that you look up and think, that must be the top. But in most cases there's another top after that and after that!

And they where steeper and steeper! 

The last one where brutal just look up wanna cry and knowing that the only way is to continue on your spaghetti like legs or die! And if I died I think Maria would  be disappointed at me 😉

Speaking of Maria, as always I sent the data from runkeeper to her and she respond by sending high fives or stars. But she only sent 3 high fives this time! Come on. That was worth at least 8 high fives! I mean. I climbed the distance she runs in 4 minutes! 

Arrived to Sibiu and got off the bus one stop before it's destination. Now you might think, clever he's doing some extra training, but no that stop is closer to the city centre!

I walked up the hill thankfully thinking of Maria and all her effort to make it fell easy!

Since I've been to Sibiu a went to shop postcards and even stamps. 

You know that in Romania you can only buy stamps art a post office and when you enter you'll find 6 different lines. But it's like Russian roulette. Only one of the lines leads to where you can buy stamps.And no clues to where.  But today I felt lucky so....

So we met.  Decided to climb the churchtower. It's the second highest tower in Romania, they said, 160 steps on a scary stair.  Once again thanks Maria cause the breaks I took wasn't because of tiredness. They where #iamafraidofnoheightsbut the view was good!

Tog som vanligt po mig att städa toa och dusch. Tydligen följer de inte min "no using" policy!

Fortsatte med att hjälpa Anna vilket resulterade i att jag tog köket också!

Sen hade jag inte tatt po mig fler uppgifter. Eller. 

Blev po nått sätt inblandad i röjningen av scoutshopen eller som man kan säga 

"Kom till Rumänien Ola, det blir kul. Vi har massor av aktiviteter!  Du kan t.ex stå och diska muggar en halv dag!"

Och sen sortera medaljonger!

Nåja. Om man ser positivt po det så har mina sår po händerna verkligen blitt sköljda. Om vattnet var sterilt? Nä, inte ens rent!

Har pratat lite med Noemi om att ta en promenad så det var po med gympadojorna och iväg.  Fast inte så långt Vi gick och hälsade po hemma hos nån hon hade mött. Tog med oss äpple. Och språkförbistringen var total. I alla fall skulle de visa upp alla djur. Inklusive den stora hästen som nästan var större än traktorn! 

Självklart bjöd de po himmagjord körsbärslikör. Emi trodde man skulle shota och uttrycket i hennes ansikte när glaset fylldes po var obetalbar 😁

Jag undrar så vad Maria tänkte när hon fick rapporten att jag hade gått 1 km po 35 minuter😂🤣

För övrigt blev jag överfallen av en lång rödhårig rumänska när jag hade siesta. Men nu vet jag att hängmattan håller för två och en ryggsäck 

Nåja vi hade morgonmöte och uppgifterna fördelades. Av nån konstig anledning  gillar jag att städa toaletter så de föll po min lott.

Men sen vet jag inte vad som hände. Mitt namn dök upp både här och där?

Tydligen har jag volunterat till att provelda pizzaugnen. Göra pannkakor och hålla i ett programpass.  Jag hoppas det är bara programpasset  och inte hela aktiviteten 😁

Så det var bara att sätta igång. 

Jag instiftade en ny regel. Man får inte lov att använda toaletterna och duschen inomhus! Av nån anledning tror jag inte att den följs😃

Sen stod jag och högg ved. Vad jag tror är tillräckligt för att provelda och imorgon baka pizza.

Men tydligen var det fel träslag. Det fanns en fjutt av den rätta sorten men det räckte bara till att få upp temperaturen till 150 grader. 

Nåja det kom ett lass senare po kvällen.

Jag har varit här i Nocrich ett flertal ggr. Men av nån konstig anledning har jag inte lyckats komma upp i kyrkktornet. Första gången var med EB och precis när vi skulle gå upp kom ett telefonsamtal om en sjuk explorit i Sibiu så det var bara att gå ner och vänta po att han/hon skulle komma med taxi.

Dinnertime

Kvällen ägnades åt att först gå och köpa mjölk. Po gården där de 10 korna mjölkades för hand av en liten gumma i huckle.

Sen fick vi skynda oss tillbaka för att åka med Dani i hans hästvagn till utkanten av Nocrich. Där han stolt visade upp sitt hus han byggt själv. Två små rum och ett badrum. Får en att tänka lite om hur olika det ser ut här i världen. Po vägen him tog vi och promenerade. 

Sen var det bara att till att va social! 

Vi vet båda att när hon säger så blir det som Maria har  sagt. 

Så efter några få timmars sömn. Jag kunde inte somna innan jag tog mitt pick och pack och la  mig ute i hängmattan. Körde jag till gymmet. Körde de sex övningarna två bröst, 2 biceps och två triceps. Fast Maria hade synpunkter po hur men då får hon ju ge mig övningar jag inte kan missförstå. Kanske det blev lite lättare vikter.  Men till mitt försvar får jag säga att jag sällan har kört de övningarna så....

Efter gymmet var det så dags att ställa bilen, ta tåget till Kastrup och borda planet till Sibiu.

För er som känner mig är det väl ingen överraskning att jag reser till Rumänien po min semester 😉

Som vanligt försöker folk utnyttja en turist. Taxichauffören tex försökte övertyga mig om att det inte gick nån buss till Nocrich så sent. Men han kunde köra mig för 150 lei ca 500 kronor. Han blev mäkta sur när jag sa nej och körde som en galning (till och med med rumänska mått) genom stan. 

Och jag blev ju inte överraskad när han "inte" kunde växla 😂

Nåja jag köpte biljett och väntade po bussen. Då kommer nästa person fram och erbjuder sig att köra mig. Suck!

Nåja. Fullsatt buss. och när vi kommer in i Nocrich hamnar vi mitt i kostimmet. 

Det är vanligt i byarna po landet att man har en ko och varje morgon tar herdarna byns samlade flock och går ut med dem po bete. Po kvällen går de tillbaka him och orsakar trafikstockning! 

Nåja. Jag kommer in po scoutcentret och kramandet kan börja. Lite roligt att inte alla hade koll po att jag skulle komma!

Lyckades lura Teda att äta svensk godis 🤣