olasjunnesson

Svaret på den stora frågan om livet universum och allting!

Blöta kallingar

Kategori: Allmänt

Hinderbanan i Furulund.  Po dagen exakt ett år sen!


Tror  jag måste be den vackra, starka, snälla, generösa, underbara, fantastiska Maria om ursäkt.  Jag har kommit po att jag ljugit för henne.  Fast jag lovade mig själv att alltid säga sanningen oavsett vad. För annars kommer jag inte att gå i mål å jag behöver hennes hjälp!
För po vårt första möte sa jag att jag gillar hinderbanor men har ingen tanke po att springa toughest. 
Så kära Maria. Förlåt från djupet av mitt hjärta att jag ljög för dig den gången!

Men idag var det dags. Helt oförberedd å otaggad så det stänkte om det. Till å med i startfållan funderade jag po att skita i det.

Vänta nu. Vad står det po ryggen?!
Såg det först nu när jag la upp!

Första hindret, trångt. Skulle upp po en halmbal å sen klättra uppåt i ett nät. Väl uppe kom jag po att jag inte är ett fan av höjder #iamafraidofnohigts 
Nåja målsättningen var att klara minst 10 hinder, av 40. Tror jag gjorde det fast jag tappade räkningen. 

Det fanns en hel del krypa under näthinder. Å fy fasiken vad det tar po en att krypa!

Jobbigt var det så jag gick betydligt mer än vad jag sprang.

Jag håller kontakten med ett gäng. De är snabbare än mig men jag vet att där är en del bärahinder å gå i vatten. Där kommer jag att ta in!
Å det gjorde jag, trots att vattnet var svinkallt. Till å med jag höll ju po att frysa ihjäl.
Eller beror det po minskningen av mitt isolerande lager?
I slutet po banan lyckas jag faktiskt gå om dem å komma före i mål!

Jag tänker inte skriva om hur besviken jag blev po balanshindret. Där jag inte vågade ta det avgörande steget så att brädan tippade över. 
Inte heller besvikelsen när jag bara kom upp två balar po pyramiden. Tror det var mitt huvud som gjorde att jag inte vågade satsa. Båda gångerna försökte jag frammana Marias röst i huvudet, men hon har börjat låta lite väl mycket som jag!?

Men det var två hinder jag var riktigt stolt över. 
Det första var en trappa med bjälkar po lagom avstånd. Fyra stycken. Väl uppe fanns det bara möjligheten att hoppa ner å då var jag flera meter upp. I alla fall två. Men jag hävde mig över sista bjälken, gled sakta ner så jag hängde i händerna å hoppade! Funkisen som stod där fick en high five!

Det andra hindret var po slutet, upp för en byggnadsställning.  Gick ok. Men sen skulle man kana ner po en lodrät ramp å ut i vattnet.  Å jävlar vad högt! Hade det funnits en trappa ner hade jag tatt straffrundan. Men det fanns det inte så jag var fast.
Vad göra? Känner hur paniken kommer men beslutar mig för att försöka. 
Sätter mig ner, benen ut över kanten, håller i stången, hyperventilerar. 
Rösten i mitt huvud.  Låter fortfarande inte som Maria,  men den säger: Ola, du har dykt från femmans po badet.  Du borde klara detta. 
Räknar tyst i huvudet. Ett, två, tre po det fjärde ska det ske........ tittar mig omkring, ser att ingen annan åker just då, glider ut så jag hänger i händerna,  känner rampen mot ändan å släpper taget! 
Väl uppe till ytan tror jag att mitt glädjetjut hörs över halva Malmö!





Ryska snurror å döda insekter

Kategori: Allmänt

Ibland känns det bra. Som igår t.ex.  Eller rättare sagt så är det magkänslan idag som säger det. Ja träningsvärken menar jag. Hoppas att det är träningsvärk för annars borde jag nog bli lite orolig varför jag har ont i magen!

Idag gick det lite sämre.  Ok då jävligt mycket sämre!
Ville testa att springa lite intervaller i backe. Kom po en bra runda med en förhoppningsvis bra backe. Å så regnar det!
Kollade vädret å det verkade som att det skulle bli ett uppehåll po sena förmiddan.  Så denne körde till Kävlinge. 
Halvvägs dit var det att sätta po torkarna å fundera po plan B. 
Gick upp och snackade med Alwa i receptionen och väntade po att det skulle lätta. Det gjorde det inte!
Så jag bestämde mig för att köra intervaller po bandet istället.  Började värma upp men halvvägs igenom la huvudet av. Det ville inte göra detta så jag tog och gick ett par kilometrar  istället!
Blir så irriterad po mig själv när jag ger upp så lätt! Jag blir sur å trumpen å bestraffade mig med att INTE  äta en glass!
Ni fattar vilket åskmoln Ola var va?
När sen Maria dök upp för att träna, försökte jag köra lite telepati po henne "fråga inte hur det gått. Fråga inte hur det gått!"
Tror ni kan gissa vad hon frågade! 

Nä jag får väl försöka bita ihop å komma igen imorgon.  Då är det yoga med Joanna som står po tur. 
Å så tänkte jag köra ett litet fystest po 4 minuter i roddmaskinen. Var inte nöjd med min insats förra gången men då tyckte Maria det var kul att köra 4 gånger 4 minuter.
Ibland har vi inte samma humor! 

Konsten att stå po händer!

Kategori: Allmänt

Po mitt vänstra knä har jag en punkt som gör ont. Det har blivit ett blåmärke där och varje gång jag gör en övning där jag står po knä smärtar det. Vilken tur att dagens knä övning inte innehöll att ligga po knä. Annars är det en rätt så fasansfull övning. 
Stå po ett ben. Ha det andra i ett trx band och böj po benet. Varje gång jag gör denna så hör jag Marias röst " upp med huvudet, sträck ut bakre benet, böj lite mer!"
När jag tittar i spegeln håller jag händerna sammanpressade. Precis som om jag ber till högre makter att det ska ta slut!
Behöver jag nämna den brännande smärtan jag har i rumpan? Kan knappt sitta ju!

En annan övning i dagens program var benpress. Lyfte totalt 7.5 ton där. Om jag räknat rätt!

Ett tufft pass som tog lite över en timme. Å sen dubbelt så lång tid i soffan innan jag orkade gå å duscha!

I veckan har jag kört HLR utbildningar. Ett roligt uppdrag jag har.
Men det tar musten ur en. Inför varje kurs är jag orolig. Hur kommer det att gå? Kommer jag att få dialog med deltagarna för då flyter det bättre. Eller kommer det bara att va jag som pratar, med pinsamma pauser då jag gör uppehåll? Kommer de att ställa en massa  besvärliga, konstiga frågor. Hur mycket kan jag betona att det är kompressionerna som är det viktiga?
Hade den bästa kursen så far! Många deltagare. Frågvisa, bra dialog å de lyssnade faktiskt po vad jag sa! 

Blir så irriterad po biggest loser. Det verkar som at en del av deltagarna bara är ute efter att vinna tävlingen, medan andra verkligen behöver hjälpen.  
Som jag. Känner mig verkligen djupt tacksam över det stöd jag haft från Maria.
Men jag tror inte po den idén längre.  Inför varje vägning kör de lite extra i gymmet.  Varför? Det är ju kosten som är det viktiga! 
Å de som behöver hjälp är ju de som åker ut först!
Nä hade jag bestämt över programmet så hade ingen åkt ut! De hade gjort sina veckor po slottet. Tränat. Haft dialog med dietister,  pysologer. Ja de hade haft vägningarna kvar å tävlingar är alltid kul men ingen hade åkt hem i förväg!
Kanske inte det programmet som folk hade velat se men det som hade varit bäst för deltagarna!  


Julmust är godare än Påskmust

Kategori: Allmänt

För många år sen konstaterade jag å Danne att vi nog är portförbjudna po blåkulla. Nånting om att vi är/var för vilda?!
Så vad gör man då po skärtorsdan? 
Förra veckan kom jag po att jag ville testa att springa från Kävlinge till Örtofta å tillbaka.
Det är nu ni ska liksom Maria, undra om jag är galen?
Svaret borde nog va jakande. Men det är så med mig att om jag får för mig nått. Så ska det göras. Kan jag inte göra det inom rimlig tid. Då struntar jag i det så.......... 
Å jag som inte ens tycker om att springa!
Fotograf Hanna Steen

Så jag stack iväg. Solen sken, vacker utsikt över Kävlinge river, lite tråkig väg bara. Långa raksträckor,  men om spåret följer en gammal järnväg så får man väl räkna med det.
Första kilometrarna gick fort, för att va mig. Låg po under 7 minuter per kilometer.  Men av erfarenhet vet jag att det är kilometer 2 till 4 som  är värst. Sen brukar man hitta flowet. Kollade in lite vägmarkörer,  4 kilometer var vid kraftledningen.  Strax därefter kom ett stimm med highland cattle. De tittade konstigt po mig. Har de aldrig sett en tjocka i gröna tights förr?
Gick långsammare å långsammare.  Upptäckte att det kändes bra med en hastighet av ca 8 minuter per kilometer  så det höll jag till Örtofta å lite till.
Vid vändningen blev det riktigt långsamt.  Nästan promenadtempo  men jag kom upp i hastighet  å höll det ca 2 kilometer. 
Po  min Spotify lista kom Östen Warnebrings 15 minuter till Eslöv. Å hade jag kört bil så är det ungefär så långt bort jag befann mig.
Men jag tappade fart.  Hela kroppen började värka. Kämpade emot tankarna om att började gå trots att de kom oftare å oftare. Passerade Lilla Harrie,  kostimmet. Snart skulle jag passera kraftledningen å då hade jag klarat av 3 fjärdedelar.
Nånstans mellan kilometer 12 å 13 upptäckte jag att jag gick. Hade varit ute i ca 1 å 40 så jag tänkte gå tills 45 uppdateringen.  Bidde 50!
Är vid Krutmöllan då. Börjar springa igen men kommer inte många steg innan vänster vad börjar krampa. Vid varje steg känner jag hur muskeln  reagerar. Stannar försöker sträcka ut den å det hjälper, för stunden. Men har ingen energi att springa så jag fortsätter gå!
Krampkänningarnä kommer oftare å oftare. Vid golfbanan skulle jag bara kunna slänga mig ner å ligga i det solvarma gräset!
Men jag fortsätter! 
Kommer in bland husen. Nu krampar i princip hela vänsterbenet!
Inte ge upp Ola det är ingen som kommer å räddar dig så du måste ta dig ända till gymmet!

Går under 108an  bara ett stenkast kvar! Då börjar höger benet också krampa! Aaaah! Men jag stapplar in po parkeringen,  stänger av tidsmätningen. Släpar mig uppför trappan. Den låååååååååååånga.  Tror inte ens att det gick så långsamt uppför första gången.  Å äntligen målet. Glassboxen! 



När de vilda gässen flyga över byn

Kategori: Allmänt

För 19 månader sen po dagen tränade jag med Maria för första gången. 
Idag var det den sista.
Po den tiden har jag 
Minskat 55 kg
Gått ner 4-5 storlekar i kläder! 
Som vanligt glömde vi mäta så jag vet inte hur mina mått förändrats!

Å var Faen har skägget tatt vägen?

Men från att knappt orka gå 1 km har jag nu sprungit 13.
Har lyft 130 kilo i marklyft
70 i bänkpress 
Å 250 i benpress!

Jag kan se muskler!
Kommer åt nästan överallt po kroppen. Har två centimeter kvar po ryggen!
Och jag kan få hälen att röra rumpan!


Springa 17 km

Kategori: Allmänt

Det finns några PT jag följer po sociala medier.  En av dem tycker att man ska, beroende po typen, träna så att man inte orkar göra mer än det passet. Precis det gjorde jag idag.

Har haft en full vecka.  Med jobb. Så det har inte blivit träbåt po ett par dagar. Å jag vet inte vad Maria gjort med mig men jag hade en hel del abstinens pga detta! 
Hade tänkt jobba riktigt hårt i trädgården men efter 20 minuter knäcktes spaden så....


Å igår kom jag inte iväg från jobb som planerat å med de ärenden jag hade i stan hade klockan blitt över 16 innan jag hade kommit till gymmet.  Trött som jag  var insåg jag att det nog var bättre att skjuta upp veckans andra styrkepass tills idag. 

 Å då fick jag skjuta po min planerade löpning po obestämd tid!

Men vänta!
Om jag kör till gymmet tidigt po morgonen, kör passet. Sen kör jag Far till kyrkogården. Då kan jag ju springa efteråt! 
Bra idé Ola!
Förutom den lilla detaljen att jag körde po po träningen så jag orkade inte springa efteråt!  🤔

Ska kanske satsa po att ta det imorgon efter Yogan?!

springa intervaller med skoskav!

Kategori: Allmänt

När man är alldeles för tidig  till måndagsmyset (med Maria) får man traska po löpbandet i 45 minuter. 
Samtidigt kollar man po tv, utan ljud, å ser att biggest loser  börjar igen. Denna gången har den undertiteln sista chansen eller nått sånt.
Tänk. För bara några år sen sökte jag dit. För jag tänkte att det var min enda möjlighet.  Men jag är väl inte tillräckligt intressant för tv  så....
Idag har jag en helt annan syn po det hela. Ja jag vet att det tar tid å ibland blir jag otålig Men inom en inte för avlägsen framtid ska man kunna krama mig å nå runt med armarna! 
Å behöver man hjälp känner jag en fantastisk PT!

Nu när jag sett avsnittet är det många saker jag tycker är uppseendeväckande.  Tex när de pratar kost. 2000 kalorier?! Ja det kan man leva po men vilken kvalitet? Jag äter nånstans mellan 2500 å 3000 kalorier per dag. Det gäller bara att jag förbrukar mer 😁!
Visa saker de sa kan jag relatera till. Som hon som var rädd att vågen skulle visa mer än vad hon trodde t.ex!
Å han som blev helt överraskad av hur mycket det stod po vågen. När jag vägdes första gången var det 30 kilo mer än vad jag trodde! Så mitt första delmål var att komma ner till startpunkten! 

Konstigt hur jag ser po träning idag?  Om nån skulle fråga mig om ett tränigspass hade jag sagt att det är när man lyfter tyngder! Å det var det jag gjorde idag. Gick kanon. Höll tiden mellan seten så jag hann med möed under 45 minuter.
Enda smolken var att ryggen vrenskades så när jag skulle göra höftlyft kunde jag inte få till den sista knycken å efter ett par började det göra ont.
Inga  problem tänker ni det är bara att ge upp. Men precis brevid står Maria med en kund.  Jag försöker att inte störa då så frågan är vad hon tror  när jag bara gör 3 rep po en övning.  Så jag spände magen å provade igen. Men nä jag fick ge upp! Så enbensmarklyften provade jag inte ens å magövningarna po slutet gjorde jag bara hälften av...... Men annars gick det kanon!

Får väl kanske ta å berätta om hantelpressen också.  Sista setet; efter 5 rep var det jävligt som bara den men jag skulle ta åtminstone 8 innan jag gav upp. Kom till åttonde. Tänkte;  jag kör en till. Vid det här laget hade jag knappt kontakt med bänken som jag spände mig. 9! Äsch vi kör en till. Pressade upp den också. Skulle jag klara tolv? Elfte repetitionen, känner hur vänstra börjar vika sig men med ren viljekraft, ett stön som antagligen hördes i halva Kävlinge å kroppen spändare än Robin Hoods långbåge så kom den upp!
Någon tolva bidde det inte. Hantlen rörde sig inte överhuvudtaget! 

Åka tåg till Lund!

Kategori: Allmänt

Trodde jag var färdig med springandet!  
Tänkte att nästa lopp jag ska delta i är ocr. Eller hinderbanelopp po skånska. 
Problemet är bara vilket?
Har inte hittat nått roligt i april. Eller jo det hade jag men det var po datum då jag redan jobbar! 

Så nästa ocr jag har hittat är thougest,  11 maj. Värstingloppet å visst är jag sugen. Men det kostar nästan tusenlappen..... å är en väldig drös med folk!
Sen är det tre olika lopp den 25 maj, Lomma, Tylösand och Kalmar. Men då skulle min systerdotter fylla år!
Detta innebär att det var 25 år sen Mats Thuresson åkte him från Lundakarnevalen med en halv fotboll som mössa å sa "det är ball med boll!"

Tror dessutom att det är åsimmet då också 🤔


Sen i juni har vi Ringsjön runt och Action run i Malmö! 
Å 20 juli Bezerk i Helsingborg!


Så vad ska jag ställa upp i?

Har nån nått tips?




Yoga med Joanna

Kategori: Allmänt

Får väl lägga ut en liten varning. Dagens inlägg kan kanske ca lite magstark i vissa stycken. Kanske nån skulle säga äckligt. Så om du har problem att läsa sånt råder jag dig till att hoppa över första kapitlet!
Säg inte att jag inte varnat dig!


Jag har alltid haft lätt för att kräkas.  Två öl i min ungdoms dagar kunde komma upp lika snabbt igen så det var lika bra att köra po rom å Cola!
Därför var det en konstig känsla i måndags då jag låg po knä framför toan. Det körde runt i magen men ville inte komma upp.  Till slut fick jag tänka att om jag reser mig börjar det snurra å mycket riktigt så funkade taktiken men det var inte som vanligt när det brukar kännas bättre efteråt!. Så jag fick ligga kvar en stund och försäkra mig att det gått över innan jag kunde gå tillbaka och väga mig.

Konstigt var ordet. Visst var det ett par jobbiga övningar Maria hade satt ihop men jag borde inte ha gjort PB po maxpuls!
Det var ju inte kondition vi körde!
Å visst har jag träningsvärk men inte så kraftig som jag trodde!


Har som vana att gå po bodybalance po tisdags mornar. Men ibland, som idag, ställer jobbet till det för träningen. 
Därför fick jag istället  gå po yoga ikväll!
Lite annorlunda,  visst är det många moment som är liknande, men takten och hur man gör själva momentet skiljer sig verkligen åt!

Förra veckan hade jag gått upp. Väger mig ca en gång i månaden  men jag borde ha tappat. Nåja jag har skärpt till kosten. Framförallt det lilla extra jag har unnat mig här och där. 
Men 3,5 kilo minus po en vecka! Det är ju för mycket po andra hållet. Aldrig får man va nöjd!

keep it simple stupid aka KISS

Kategori: Allmänt

Ibland, ja egentligen rätt ofta blir jag irriterad po mig själv. Ofta är det när jag är po gymmet.  Kanske för att jag tillbringar en stor del av min tid där? Oftast är det då den fantastiska Maria det går ut över. Att hon stått ut med mig i 18 månader är en gåta. Men det är kanske så att hon i nästa liv uppnår Nirvana medan jag blir en blodsugande fästing!?
I alla fall var jag po releasen av Tone ikväll 45 minuter fartfylld gymping med Åsa. 
Som vanligt blev det en kopp eller två kaffe efteråt. Vilken ovana jag fått. Tror faktiskt inte att jag kan gå till gymmet utan att sätta mig i soffan efter passet!
Tillbaka till saken.
Maria dök upp och frågade hur det hade gått och genast började jag ta det negativa. Dvs att jag fick ont i vänster knä när jag hoppade po det benet! 
Varför! Jag kunde ju ha sagt att det gick bra för att va första gången med dem övningarna istället! 
Nä jag tänker köra metoden fake it till you make it! Å svara henne med ett leende å tummen upp i fortsättningen 

Idag var det rocka sockorna.  
Tänkte visa en jämförelse med mina klumpar för tre år sen å idag
Är det nån skillnad?

Attans

Kategori: Allmänt

Fasiken jag har blivit för bekväm.  Vägde mig igår och det gick åt fel håll. Nu får jag verkligen ta och skärp till kosten!
Tur det inte var för en månad sen ialla fall. Då var jag ju redan under isen! 

Tradition

Kategori: Allmänt

Sitter det där? Har jag fått in tekniken i marklyft? 
När man efter 18 månader känner att hmmm. Om jag koncentrerar mig po  att lyfta med benen å rumpan istället för att tänka po att hålla ryggen!
Så bra det kändes.  
Efter att ha kört ett antal, fyra, teknikset po 80 kg. Började vi maxa med ettor po först tangerat PB å sen öka.
Lyftet po 120 kändes bra det flöt och jag tyckte att tekniken satt.  Sen av bara farten la jag po 5 kg till. 
Det lyftet gick inte lika bra.  Kom en decimeter å kände jävlar. Men jag skulle hiva upp den så jag tog i för kung å fosterland. Det gick men...... 

Andra fredagen jag kör marklyft med Erik. Kan man säga att vi har en tradition nu? Liksom att flossa med Hanna å så var hon inte där!

Tycker det går bättre med träningen. Är det roligare så kan jag pusha mig mer. Kan tillochmed tränga undan de negativa tankarna om att hoppa över övningar. Även om jag inte körde lika tungt i benpressen som jag kan.

Är fortfarande lite jobbigare med kosten. 
Mat är gott!
Så det blir gärna lite extra. Alltså inte godis å sånt. Men en macka till eller en posse nötter, för att inte tala om protein puddingar å shakes.

masterchief

Kategori: viktnedgång

Egentligen har jag aldrig haft nått emot grönsaker.  Det har bara blivit så att jag inte har ätit dem. 
Det finns mycket gott. Ärter är en favorit, broccoli en annan så länge den inte e rå! 
Sen finns det annat som sallad. Det är bara meningslöst, smakar inget å ingen näring. 
Så istället för sallad brukar jag ta kål.  Har en enkel coleslaw jag gör genom att strimla kålen och riva ner äpple och morot.

 Gott saftigt å sött. Behövs inget mer!

Stävietrail

Kategori: viktnedgång

Å vad jag var osugen. Kallt, regn, långt och dessutom asgarvade min älskade PT varje gång jag frågade ifall hon mötte upp med varm choklad i målet!

Men vi kom i väg. Första hundra meterna var po asfalt och redan där kände jag.  Nä detta går inte. Jag kan lika bra lämna in. Det blev inte bättre när Johan säger att det är jobbigt!
In po stigen å jag ligger sist. En placering jag kommer att hålla igenom hela loppet!
Försöker att hitta min takt men rycks med av de andra. Det går lite snabbare än vad känner är hållbart.  Fram till första backen där jag släpper kontakten. Nu gäller det bara för mig att hitta rytmen vilket tar mig ytterliggare 4 km.
Så första halvan är bara pest. Mycket backar. Så det blir ryckigt.  Dessutom blir jag varvad av fler å fler. 
Hade jag väl ändå räknat med men måste hela tiden ligga po helspänn å kasta mig åt sidan. 
Det blev inte bättre av att jag vid 3.5 km svängde fel å sprang 400 meter extra. 
Hur var det nu Sara å Anna. Banan var idiotsäker. Men inte Olasäker 😂🤣
Där å då kunde jag gett upp. Det var inte kul!
Så trots att det blev slätare po andra halvan av varvet kom tankarna po att detta går inte. Jag lämnar in vid varvningen. En tanke som höll i sig ända fram till 5.5-6 km. Men då helt plötsligt hittade jag rytmen.
Nu kanske ni tänker. Springa! Ha han lunkade mer än sprang. Men för mig klassades det som att springa.
Framme vid varvningen. Ligger fortfarande sist å det är ett flertal som spurtar i mål samtidigt som jag seglar fram mot varv två.
NW gänget står där å hejar. Tack för det!
Jag håller min rytm i de kommande två kilometrarna.  Tycker det går ganska bra kommer framåt.
Dessutom slipper jag nu bli varvad.  Det är rätt skönt!
Börjar bli lite jobbigt att räta upp mig efter backarna å det gör ont i bröstryggen.
3-4 kilometer in po andra varvet börjar det bli plågsamt.  Det kommer långa raksträckor men jag försöker att inte kolla. Håller blicken 3-4 meter framför mig å kämpar po. 
Börjar närma mig 5 kilometern. Vet att det bara är en liten bit kvar. Faen kom här en extra sväng jag hade glömt! Blicken är nu bara 1 till 2 meter framför mig.
Antar att det är mycket vilja nu. Eller så är det bara lättare att fortsätta springa än att börja gå! Blir tvungen att kontrollera benen men jo jag springer. 
Märker att det inte hörs nått från målområdet. Har de gått him? Anna som hade lovat att de skulle stanna tills alla gått i mål. Å när jag sa att det nog tog två timmar sa hon ok. 
Passerar skjutbanan för sista gången.  Bara en pytteliten bit kvar. Fast när funtionären säger att det bara är 800 meter känns det oändligt. 
Kommer ut po de sista hundra meterna asfalt. Ska jag spurta?
Måste va dagens skämt. Orkar inte öka en millisekund men nu ska jag springa hela vägen. 
Aaj.  Krampkänning i vänster vad. Klarar jag mig i mål innan den slår till ordentligt?
Sista 10 metrarna. Ser Anna stå vid sidan. Tittar po klockan å konstaterar att jag är rätt så exakt po två timmar. 
Framme i mål står Sara å filmar. Ja nån måste komma sist!
Fotograf @tyckomdig 

Rosa camo t-shirt

Kategori: Allmänt

Jag vet inte varför jag gör det. Om jag ska va helt ärlig är det tradigt att springa.  Speciellt om man är så långsam som jag. 
Ändå ställer jag upp po Stävietrail.  Inte några fjuttiga 6,5 km utan två varv, alltså 13 km. Har aldrig sprungit så långt innan.
Po nått sätt så är det roligare med lopp. Även om jag är ohjälpligt sist. 
Så målet för det hela är att överleva.  I andra hand lyckas springa hela. 
Ändå går jag och funderar po tider. Har sprungit ett varv, det tog 1 timme. Kan jag göra det fortare? Kan jag komma ner till 50 minuter? 
Po ett varv? Ja! Men hur går det då med det andra? 
Så sluta nu fundera po tider och börja ladda för att verkligen springa hela! 

Men  jag går och blir mer och mer nervös!  Antar att jag kommer att klättra po väggen po lördag.  Har inget inplanerat som kan avleda tankarna. Har inte ens nån idé om vad jag skulle kunna göra!
Nån som har nått tips eller känner för att ta hand om nervvraket Ola?



Open 19:1

Kategori: Allmänt

Sprang "" i Tomellilla för ett tag sen å mina skor blev så leriga att man knappt ser att de är röda. Po söndag är det dags igen. Då är det 13 kilometer i Stävietrail så man kan väl säga att det var dags för en tvätt

Tycker det är lite konstigt. Så många av de löpare jag träffar po pratar om att de måste knyta dubbelknutar?! Har de inte lärt sig att knyta ordentligt. 
Tänkte därför ge en liten lektion 
Ser det ut så här när ni knutit så är det fel!
Drar man ut öglorna blir det en kärringknut.
Knuten kommer att gå upp!

Ser det däremot ut så här
Är det rätt. Denna kommer att hålla och drar man ut öglorna blir det en råbandsknop

Om man knyter som i första exemplet och vill lära sig knyta rätt är det bara att göra det bakvänt i andra momentet. 
Eller kom till mig po söndag så ska jag visa 😁

Observera att jag inte har nått att säga om alla de metoder som finns att snöra skorna. Det är bara själva knuten jag pratar om!




banankaka

Kategori: Allmänt

Tänk er att ni vandrar i fjällen. Ryggsäcken är tung. Skoskavet svider.  Det är långt och brant upp till krönet men ni är snart där. 
Vägen har varit lång och tung vid varje krön ni passerat  har det dykt upp ett nytt och ni har tänkt, bara detta också!
Ni har blivit tvungna att gå ner i dalar för att sen börja stigningen igen. Ni har rättat till utrustningen, plåstret om skoskavet.  Dagen har känts oändlig och ni längtar tills ni når målet och kan slå läger. 
Ni är trötta. 
Krönet kommer närmare och närmare.  Det är inte lika lätt som po morgonen men ni kämpar po. 
Bara det inte är ett nytt krön bakom detta!
Och så kommer ni upp!
Ser framför er, inte det karga landskap där den ojämna stigen slingrar sig utan en hög, nästan lodrät klippvägg!
Helt plötsligt har allt ändrats. Det enda sättet att komma vidare är att klättra upp för den släta stenen.  Det finns knappt några sprickor och skrevor  som verkar stora nog att få grepp om. 
Ni har ingen aning om hur ni ska ta er upp! Men ni vet att det är många timmar kvar innan ni kan nå  målet. 

Det är ungefär så det känns. Jag har hållit po länge och är trött. Att gå till gymmet och lyfta är som att kämpa sig uppför fjällsidorna. Det är jobbigt men det går att kämpa sig upp po den vilja! 

Nu står jag inför klippväggen och vet inte hur jag ska göra. Det handlar inte om styrka utan om att träna upp funktioner och kroppshållning.  Jag sitter där och Maria ber mig justera nått så att jag använder rätt muskler. Och jag vet inte ens hur jag ska justera!  Jag kan inte sänka axeln, ryggen blir inte rak, jag får inte skuldrorna att röra sig som de ska!

Jag vet att jag sagt att jag ska va positiv.  Men det är en hel jävla slät klippvägg jag ska försöka kravla mig uppför.  
Och vad finns po toppen för det är fortfarande flera kilometer kvar till mål!
Och det känns just nu bara så övermäktigt!

När man står och googlar pastarecept po Domus

Kategori: Allmänt

Mörkt, blött och kallt. Var inte alls sugen po att köra till Tomelilla å springa. Framförallt som jag inte lyckats hitta nån bra jacka å kommer det då att regna sitter jag i skiten.
Som vanligt är jag tidigt po plats.  En timma innan start. Hämtar ut mitt startkort och fryser lite grann. 

Sen är det bara att vänta. 

Starten går. Tänker att jag ska hålla en aningens högre hastighet än vanligt. Fram tills första backen. Gå uppför och springa när det är plant eller går neråt. 
Det funkar bra, ligger po en hastighet av 7,20 per km. Men efter ett par backar å lera å lös  sand får jag gå lite mer än tänkt.
Jävligt många små jävla backar är där!
Å några lite större å jävligare!


Så po backkrönen är jag så tungandad att jag inte orkar springa.  Utan får gå ett stycke först för att få ner puls och frekvens.
Sa jag att det var lerigt?
Å roligt? 

Tycker synd om de som ska springa två och tre varv. Det kommer ju att va ett enda dyhav för dem. 
Näst sista backen är så brant att jag får krypa po nått ställe.  Men när vi kommit nerför sista kurvan och har 200 meter kvar spurtar vi i mål och klarar mitt mål.
Att överleva! Och komma under  40 minuter!

Sen var det att köra till Eslövs hallen där tyvärr  töserna förlorade. Men sista 10 minuterna var de bra. Hade det vatt 15 så hade de vunnit!

Nu ska jag ladda inför måndagsmyset.  Maria har utlovat ett styrkepass med lite crossfit/cirkelupplägg!
Så det blir väl en del gråt å stön å svordomar.  Po ett gym nära dig i Kävlinge! 


wishh me luck

Kategori: Allmänt

När man kommer till högsta punkten po rundan,  utsikten sträcker sig över halva skåne och i lurarna börjar Peps sjunga om livet po landet!

I morgon ska jag springa ett 4 kilometers lopp. Po svampabanan i Tomelilla.  Är väl inte så startar men funderar lite po vilken taktik jag ska ha. 
Tidigare lopp har bara handlat om att överleva så jag har försökt springa i min ofantligt långsamma takt.  Till i morgon funderar jag po om jag ska utmana mig själv,  genom att gå ut hårdare än vanligt, gå uppför backarna och springa relativt snabbt po plant och nerförslut?


Po tal om utmaningar så var jag po gymmet. Ökade po tyngderna i benpressen,  vilken jag egentligen inte hade tänkt köra men det var upptaget po dem andra stationerna. I hexbaren  tog jag det lite lugnare med tyngderna.  Maria tycker att jag ska koncentrera mig po att få rätt i tekniken. Säg inte att jag inte lyssnar po henne!
övriga övningar körde jag lite tyngre än vanligt så....
Avslutade med 5 minuter  amrap po kettelballsswingar!

lämna blod och andra små lustigheter

Kategori: Allmänt

Sist Maria hade varit hos frissa och jag kommenterade det, började hon skälla po mig för att jag var en vecka sen. Att jag inte hade sett henne po hela veckan tog hon ingen hänsyn till! 
Men två kan spela det spelet!
Igår var jag hos Emily och klippte mig. Hon stylade även med vax å allt. Å de gångerna jag kammar håret po ett år är lätträknade.  Räcker vanligtvis med ett par fingrar genom det efter dusch!
Sen gick jag och tränade Tone som Maria leder men hon såg inte min nya fina frisyr.
Nästa gång får jag väl färga håret eller raka bort allt!

Po tal om Tone, ni borde testa det, så gick det rätt bra. Maria behövde bara skrika po mig en gång.  Såvida inte alla uppmanigar om att sträcka po sig var till mig 🤔

Efteråt var det en halvtimme bodybalance.  Och det är verkligen skillnad po att göra det efter ett pass och inte. Men det börjar ta sig. Tycker jag! Jag får tag om foten när jag sträcker mig bakåt. Po slutet är det en position som jag döpt till föda barn.  Heter säkert nått annat men..... 
Den går ut po att man ligger po rygg tar tag om båda fötterna och sträcker ut benen. Oftast så stannar jag vid hålla fast fötterna men igår kunde jag faktiskt sträcka ut benen!

Häromdan var jag och lämnade blod. Visste ni att det bara 3,5% som lämnar? Om den sifran stiger till 4,5 är vi helt självförsörjande. Just saying! 

Min kollega hade köpt in nya skrivbordslampor. Jag satt vid datorn, hade precis fått blåskärm för femtioelfte gången i år, och skulle bara sänka ner den en cm. Hela skiten gick av! Å inte fick jag gå him för det!

Tränade ju med Maria i måndags.  Armarna var helt färdiga, hade ingen kraft kvar i dem. Speciellt den vänstra.  Men två dagar senare var det höger sidan jag hade problem med.  Först å främst gjorde det så ont i höger skuldra att jag kände mig som Quasimodo. Vet ni inte vem det är så tänk ringaren i Notre dam, inte Disney versionen då utan en gammal svart vit film!
Men jag fick även så ont i höger arm. Liknande den känsla som jag brottades med hela hösten. 
Som tur är så verkar det klinga av rätt snabbt och jag är bara lite öm när jag verkligen sträcker ut armen. Hoppas verkligen att det inte ska bli som i höstas. Kommer att skjuta mig om det dyker upp ett nytt problem! 

Idag är det ett år sedan Maria drog med mig po mitt första cykelpass!

I morgon ska jag springa i Tomellilla. Känner mig inte alls redo!