28000 Steg
Kategori: Allmänt
Museerna var svåra att hitta och om jag gjorde det så levde de inte upp till förväntningarna, gatorna var fyllda med horder av turister å i varje hörn försökte de sälja en rundvandring, båttur, bussrunda både inom stan men också till Auschwitz å saltgruvan som jag inte hade tänkt besöka!
Men jag skulle ialla fall ge stan en sista chans. Skulle söka mig lite utanför den värsta trängseln. Så jag sökte mig bort mot Schindlers fabrik. Po vägen stötte jag po ett älde danskt par å hjälpte dem tillrätta. Man kan ju undra vilken organisation jag varit del av under större delen av mitt liv.
Fast de fick själva ta sig över vägen 😉!
Väl framme gick kön långt ut po trottoaren. Så intresserad var jag inte så jag vände. Istället började jag leta efter rester av ghetto muren. Lika svårt att hitta som vissa museum men medan jag klättrade po kullarna råkade jag runda nån form av befästning. Å sånt gillar ju Ola!
Till slut hittade jag ett fragment av muren, såg inte alls ut som jag hade tänkt mig men.....
Jag letade mig mot den judiska stadsdelen, snubblade över synagogan jag letat efter po onsdagen. Hade jag bara gått rätt i korsningen så hade jag hittat den redan då. Men då var Ola trött så....
Så var det dags för dagens höjdpunkt. I dubbel bemärkelse! När jag hade googlat runt hade jag sett att det fanns en utkikspunkt. Så dit skulle jag hade jag bestämt! Kollade GPS en, bara drygt en halvmil, mitt po dan, 30 till 35 grader å stekande sol!
Jag måste helt klart hitta nån som kan hindra min värsta infall!
Så jag kämpade mig förbi den solstekta slätten, tur det fanns träd som skuggade. Började bestiga berget, ska helt klart inteckna devisen, inte fort men långsamt! Kom till intervalltrapporna, tre trappsteg sedan en tvåstegs avsats.
För att till slut komma upp po Krakows högsta punkt!
Fast tydligen tycker befolkningen där att det inte var högt nog så de hade uppfört Krakows svar po stenberget.
Får väl erkänna att den kanske var nån meter högre.
Ni kanske inte vet det om mig men jag ogillar höjder. Så när stigen slingrade sig uppför gick jag längst in mot kanten å höll blicken stadigt ner i marken. Hade nog helst velat krypa men av nån jävla anledning så ska jag alltid upp po sånt här!
Då var det bara en halvmil tillbaka då. Undras om jag kommer upp i 30000 steg idag?
