olasjunnesson

Har ätit sämre å sämre. Varje gång jag planerar min mat känner jag en oro över att det inte ska mätta mig. Därfär har en å annan godisbit har slunkit med. För att inte nämna kakor. Å för varje gång väcks ångesten till liv. 

Samma ångest kommer när jag hoppar över ett träningspass, eller helt enkelt inte lägger ner nån energi i det hela.

Inte blir det bättre när en av gubbarna po gymmet kommenterade min nedåtgående trend i ganska nedsättande ordalag!

Men de två senaste dagarna känns bättre. Har nästan hållit kosten. 

Dessutom har jag kört fyra pass po två dagar

Första var ett cykelpass.  Kände mig helt klart nöjd med min insats. Ska kanske fortsätta med att sitta längst bak.

 Sen tog jag ett crosscage po kvällen. Behövde lite fart å fläng å nån som skriker po mig. Ett extra plus var att jag kunde köra stepupp po en hög låda utan att benet klöddade.

Idag började jag med att springa en runda. Var faktiskt första gången jag sprang  hela min ca 5 km runda runt huset. Brukar ju annars bara powerwalka den. Å tiden var helt ok. Nån sekund söligare än mitt tänkta Marathon tempo så........

Nu ikväll tog jag å impulsyogade.  Bytade om himma för att jag skulle spara tid å hinna till passet.

Ni som känner mig vet att jag anser att  jag är sen om jag kommer mindre än femton minuter

Innan jag ska.

Å jag var sen!

Fast Joanna var po ett riktigt busigt humör. Hon hade hittat  de svåraste positionerna hon kunde. Ett flertal gånger fick jag ge upp för att jag inte kunde vrida å frångå kroppen tillräckligt för att göra övningarna. 

Får väl nöja mig med att jag faktiskt kom ner med bröstet i golvet när vi gjorde duvan!

Nu kan jag bara hoppas att jag är po väg tillbaka  att de bra dagarna byter plats med de mindre bra så att jag kan fortsätta mot målet!