olasjunnesson

Borde egentligen fiundera po hur jag ska lägga upp mötet po tisdag. Hur gör man ett sjukvårdsmöte intressant för spårare?

Men det e roligare att blogga ;-)

 

Just nu e jag litta låg. I helgen hade vi den sista träffen med EB- Rumänien och det e alltid lite sorgligt när man avslutar nått.

Nått jag har kommit po att jag saknar är ett avslut för oss ledare. Vi har inte riktigt haft tid till detta. Vi som var po återträffen fick ju avslutat lite men Anna som var sjuk.... Det sista jag träffade henne var en snabb kram po stationen i Linköping då jag hämtade fotona men det var ju inget riktigt. Jag får nog lurpassa po henne när hon kommer ner till civilisationen så att vi kan avsluta och sen fortsätta med nästa!

 

Gårdagen bjöd po litta vilt. Först var det vid avtagsvägen till Haga. är uppe po en åker stod det tre rå.

När jag var nästan ända framme vid Eslövsrondellen, norra, så sprang ett hamsterliknade djur över vägen.

Po väg him från scoutgården stod det först lite dov po fälten å vid nerbrunna huset gick det ett längs vägen. En fräck rackare var det för han vände röven mot mig å naken var han!!!

Idag när jag körde mot jobb sprang en katt över vägen men den var för långt bort så det var inte lönt att gasa!

 

Jag har funderat po det här med Hen och hum. Vad är det för fel po det gamla hederliga det?

 

Just det jag skulle ju planera ett sjukvårdsmöte. Undras varför jag alltid får de mötena?? Jag kommer osökt att tänka po den gången andraårs patrullscouter var tillbaka lite för snabbt så jag fick improvisera en skada (pulsåderblödning). De stod som fågelholkar, så då beslutade jag mig för att "svimma" varpå de hällde vatten över mig!

Ann-Sofie var rätt så blek trots att jag bara hade hällt po litta ketchup!

 

 Det var den kullen som blev utsatta för vår lilla psykologiska nattvandring po plums. De vågade INTE gå själv å kissa efteråt!