olasjunnesson

Svaret på den stora frågan om livet universum och allting!

rollspel

Kategori: viktnedgång

Planen för dagen var att köra till gymmet tidigt och sen åka till bitchen innan jobb po eftermiddan.
Ska kanske börja kolla vädret!
Jag vaknade vid 5 sömnig som bara den. Men tvingade mig ändå att äta frukost som vanligt. Vid 6 tiden alltså!
Körde vid 7 och po vägen konstaterar jag att det är lite väl mörkt po himmelen för att sola å bada.
Väl framme po gymmet börjar jag med uppvärmningen. Känner mig sliten å lite ont i halsen men pulsen är ok så....
Å så sätter jag igång med dödspasset resurrection. Tolv olika övningar som tränar alla muskler i kroppen, nästan. Det är ett rätt så drygt pass, tar ca 2 timmar att gå igenom allt. Energin finns inte där men jag försöker. Jag vet ju med mig att jag ofta kommer po anledningar att hoppa träning för minsta lilla och det är ju inte den Ola jag vill vara! Så jag kör po trots att Maria säger att jag kan hoppa nån!

Efter passet så hänger jag i receptionen med Felicia. Regeln är att man först tränar å sen får man dricka kaffe. Det är vad de säger iallafall!

Maria pratar med mig om att jag får se hur det känns och ta det lugnt, kanske inte träna om jag är dålig. Och jag vet ju detta, lyssna po kroppen. Så jag vill ju säga detta till Maria? Att jag inte vill ge upp för en fis po tvären för att det är det lättaste. Utan jag vill kämpa på och komma över den där latmasken som finns hos mig! Men istället faller jag in i gamla bekanta mönster och ger ett dumt svar om  att jag lovar att inte träna po lördag. Både jag och Maria vet att jag jobbar dygn po lördag å inte kan träna överhuvudtaget!

Varför kan jag inte säga det jag egentligen vill? Varför måste jag bli sarkastisk och skämta bort allt?
Så här står jag. Faller in i den gamla rollen som jag alltid faller in i!  Den rollen som för eller senare sabbar alla relationer jag någonsin skapat! Ola den tjurskallige som inte lyssnar eller går att prata allvar med! Ola som inte släpper in nån i sitt liv, inte djupare iallafall! Å jag som skulle förändra hela mig! 
Jag som skulle bli en lean mean social å trevlig machine!

Kommentarer

  • Lina säger:

    Det är okej att falla tillbaka i gamla mönster i bland. Och att falla i hop också för den delen. Sen får man skrapa upp resterna av sig och börja jobba igen. Kram på dig.

    2018-07-06 | 21:58:53

Kommentera inlägget här: